Lärde sig programmera – vann pris för bästa gymnasiearbete

I våras tog Oliver Larsson och Simon-Fredrik Schell studenten från Nyköpings Enskilda Gymnasium. Med sig hade de en röststyrd radiobil de ägnat 600 timmar åt att bygga. En bil som gjorde att de vann priset Bästa gymnasiearbete.

Varje år har tredjeårseleverna på Nyköpings Enskilda Gymnasium chans att testa sina vingar med ett självständigt gymnasiearbete. Idén är att eleverna själva planerar, utför och presenterar arbetet med stöd från en handledare. I vissa fall tas även hjälp in utifrån. Projektet måste hålla sig inom ramen för programmet som eleverna valt och i potten finns priset för årets bästa gymnasiearbete.

Oliver Larsson och Simon-Fredrik Schell tog studenten efter att ha gått naturvetarprogrammet med inriktning natur. Deras sista – och största – utmaning var att bygga en röststyrd radiobil.

Från nybörjare till färdigt projekt på månader

Projektet började i augusti 2018. Planen var att bygga en radiobil i lego som körde, svängde, bromsade och backade med röststyrning via en mobilapp. Ett tekniskt avancerat projekt, då varken Oliver eller Simon-Fredrik hade skrivit en enda rad kod i hela sina liv.

”När de kom till oss med sin idé tänkte jag att de måste ha några års erfarenhet av programmering om de lyckats drömma ihop ett sådant här projekt”, säger Erik Ytterberg, systemutvecklare på LearningWell. ”Men det visade sig att de bara hade sett några timmar instruktionsvideor på Youtube.”

Det var Erik, som tillsammans med kollegorna Rasmus Eneman och Göran Larsson, fick frågan att bli mentorer till Oliver och Simon-Fredrik.

Hårt jobb, men värt uppoffringarna

Projektet var knappast smärtfritt. Ett av gymnasiets kriterier för ett godkänt gymnasiearbete är att varje gruppmedlem spenderar minst 100 timmar på projektet. Oliver och Simon-Fredrik uppskattar att de lagt omkring 300 timmar var på arbetet – och berättar att det har krävts jobbiga uppoffringar för att få bilen klar i tid.

”När vi skulle sätta ihop bilen fysiskt hade vi kompisar hemma som väntade på att vi skulle bli klara”, berättar Simon-Fredrik. ”Vi hade lovat att det bara skulle ta en liten stund. Efter ett par timmar somnade kompisarna i soffan medan vi fortsatte mecka med bilen i fem timmar till. När vi var klara hade kompisarna sedan länge gått hem.”

”Vid ett annat tillfälle satt vi en hel natt och försökte få bluetooth-anslutningen att fungera”, tillägger Oliver.

Men trots uppoffringarna och de långa nätterna ångrar killarna inte beslutet att ägna sista gymnasieåret åt en röststyrd radiobil. Med sig tar de viktiga lärdomar när livet efter studenten nu går vidare.

”Det är kul att veta att man kan så länge man bara är beredd att lägga ner tiden”, säger Oliver.

Prisat som bästa gymnasiearbetet

Anna Lidström, programansvarig på Naturprogrammet på Nyköpings Enskilda Gymnasium, berättar att det var initiativförmågan och nyfikenheten som gjorde att Olivers och Simon-Fredriks arbete stack ut från mängden.

I motiveringen stod det:

Experter inom området sa i ett inledande skede till handledaren att uppgiften var för svår och att de troligtvis inte skulle lyckas. Experterna hade fel. Med stort engagemang och kreativitet lyckades dessa elever med sin utmaning. Problem som uppstod längs vägen sågs som utmaningar vilka skulle lösas. Få elever skaffar sig så mycket ny kunskap som dessa två gjort under sitt gymnasiearbete.

Även Erik Ytterberg, med mångårig erfarenhet inom it-branschen, stämde upp i hyllningskören efter att ha sett slutresultatet.

”De har varit hur grymma som helst och jag förstår fortfarande inte att de fick ihop det. Det har varit ett komplicerat projekt rent tekniskt, där många olika delar ska fungera ihop. Men grabbarna löste det galant, trots utmaningarna.”

Det nyfunna programmeringsintresset

I höst startar nästa kapitel i livet. Oliver är redan igång med att flytta hemifrån och Simon-Fredrik har fått jobb som naturkunskapslärare på högstadiet. Men dörren till programmering har de lämnat öppen.

”Jag sökte faktiskt jobb inom programmering och hade planer på att köra vidare på det spåret”, säger Simon-Fredrik. ”Det är inte omöjligt att det blir något i framtiden. Det var väldigt, väldigt roligt att hålla på med.”

Oliver har kollat på högskoleprogram inom teknisk fysik. Kanske för att det är ett erkänt svårt program, där studierna inte sällan tar uppåt sju år att genomföra. Men är det något vi har lärt oss om Oliver och Simon-Fredrik är det att de inte räds nya utmaningar. Tvärtom.