Vandringar i Nepal, telemark och kod

David är ingen prylnörd. Snarare gillar han möjligheterna som kommer med ny teknik. Han säger att allt i livet är en materialsport. Dessutom finns det alltid en koppling till teknik, även om lösningarna inte behöver vara elektroniska.

David jobbar på LearningWell i Helsingborg sedan några år tillbaka. Han utbildade sig till civilingenjör i datateknik vid Luleå universitet innan han återvände till hemstaden.

”Jag sökte jobb i hela världen och hamnade i Helsingborg igen. Det var det enda stället jag inte sökte jobb på. Men det var här som jobbet jag ville ha fanns. Jag skulle säga att LearningWell är ett konsultföretag med högt i tak och väldigt varierande uppgifter. Under mina år här har jag jobbat med allt från militära applikationer och blodanalys till spelutveckling och hydrologi.”

Hydrologin innebar att sitta på SMHI i Norrköping. Han minns projektet särskilt väl eftersom han fick chans att ta den senaste tekniken och kombinera den med äldre hydrologiska vattenmodeller. Nytt och gammalt på samma gång.

”Det är därför jag kodar, för att lära mig nya saker. Skriva kod i sig är ganska tråkigt. Det är bara ett verktyg för att göra någonting annat. I det här fallet fick jag kombinera matematiska och hydrologiska modeller med datorgenererad grafik, GIS-teknik och kartteknologi. Allt för att göra abstrakt och svåröverskådlig information så enkel och tydlig att vem som helst kan klicka sig runt i den på en karta.”

Han minns hur han upplevde att forskarna på SMHI först var tveksamma till att han skulle vara där och ta upp deras tid. ”Sedan insåg de att de kunde lära sig saker och ha nytta av mina resultat i forskningen. Från den stunden hade jag dem hängande över axeln på mig eftersom de var nyfikna på att se hur deras nya modeller kunde visualiseras.”

Även telemark är beroende av teknik

David säger att programmeringen är hobbyn som blev ett jobb. Men även om han på fritiden programmerar open source-projekt finns det mycket annat han är intresserad av. Som att åka telemark i Japan eller Alperna och att vandra i Kina, Nepal och Island.

”Egentligen är allt en materialsport och handlar om teknik. Det ska vara behagligt att vandra en vecka i snöstormar och kraftigt regn. Då krävs det bra tekniska prylar, även om de inte alltid är elektroniska.”

”På jobbet kan jag i princip sitta och stirra in i väggen några timmar för att hitta svaret på ett problem. När jag vandrar eller åker skidor är det den direkta motsatsen. Jag behöver inte tänka på något mer än att ta på mig kängorna på morgonen och gå till nästa ställe. Kombinationen av jobbet och mina fritidsintressen gör att jag slappnar av och laddar batterierna.”

En dyslektisk programmerare

”Jag minns hur frustrerande det var i skolan att behöva lära mig grammatik och ord. Jag trodde inte att jag kunde det minsta om språk. Sedan insåg jag att man kunde ha en stor verbal förmåga trots att det var svårt att få alla bokstäver rätt i skrift.”

Han säger att dyslexin inte innebär några större svårigheter för honom i jobbet. Det är få kodinstruktioner han måste stava rätt, ett 30-tal kanske. Med moderna programmeringsverktyg räcker det dessutom ofta med att skriva första bokstaven så får han förslag på rätt ord.

”Dyslexin märks genom att jag har en tendens att använda variabelnamn som består av en bokstav eller korta ihopskrivningar. Det kan göra det svårt för någon annan att läsa koden. Samtidigt skulle det bli en massa felstavningar om jag försökte skriva någonting längre, så då skulle de ändå inte förstå något. Funktioner som ska vara publika lägger jag ner mer tid på eftersom de behöver vara tydliga. Men i övrigt är det enbokstavsvariabler.”