I vårt digitaliseringsprojekt på SSAB ska ett större nivå-3 system bytas ut. Vårt team ansvarar för ett antal nivå-2 system som kommunicerar med just det här nivå-3 systemet. Den stora utmaningen är dock att det nya nivå-3 systemet ska köras parallellt med det gamla under en viss tid. Under den här perioden ska de båda nivå-3 systemen jämföras för att få koll på vilken information de två systemen sänder ut och får skickat till sig.
Det nya nivå-3 systemet kommunicerar med andra system på ett helt nytt sätt, rent tekniskt, jämfört med det gamla nivå-3 systemet. Det innebar att vi helt har gjort om kommunikationen mot nivå-3 i våra system. Grundtanken var att ha våra system i två versioner gående samtidigt – det gamla som enbart kommunicerar med det gamla nivå-3 systemet, samt det nya som enbart kommunicerar med det nya nivå-3 systemet.
Risk att fel data skulle matas in
Problemet var bara att det i så fall skulle krävas att operatörerna som använder våra system gör exakt samma manövrar i båda systemen, samtidigt som de använder de två olika nivå-3 systemen. Det är dessutom viktigt att operatörerna inte gör dessa manövrar i våra system med för långa mellanrum, samt att de matar in exakt samma uppgifter.
Vi kände att detta inte är hållbart. Operatörerna kommer ha mer än fullt upp och risken för att fel data matas in i våra dubblerade system är uppenbar.
Frågan var då hur vi skulle kunna underlätta för operatörerna på bästa sätt. Efter lite skissande på en whiteboard kom följande bild fram:

